Vardagsrummet (formerly known as Mörka Rummet)

Sakta men säkert börjar vi få ordning på vårt hem. Därnere är mycket provisoriskt, men eftersom vi tar en paus i renoveringsbonanzan i alla fall året ut, har vi myst till det så gott det går så länge.

Det ena stora rummet därnere har i alla tider gått under namnet ”Mörka Rummet”. Under farmors tid fanns sannerligen skäl för namnet, eftersom det då stod ett stort träd utanför huset som blockerade precis allt ljus som annars kunde tänkas läcka in genom fönstren. Men utöver det är det ett rum som vetter åt nordost, som har små fönster som dessutom till viss del täckts av gardiner. En älskvärd men lite mörk tapet (min favorit i Tjörnarp) och mörka möbler har fulländat bygget. Ett mörkt, men ganska mysigt rum ändå.

Lite bilder från senaste åren:

varmarummet

Inför renoveringen, som ju skulle innefatta att byta alla innertak utom i det rum som renoverades för ett par år sedan bara, fick vi tömma ut alla möbler så gott det gick och täcka över det vi inte kunde flytta på. Till första advent såg därför Mörka Rummet ut såhär:

Men. Mörka Rummet is no more. Det både lät och kändes lite väl deppigt att leva i ett hus med ett rum vars främsta egenskap är dess brist på ljus. När gipset som täckte bjälkar och innertak revs bort, hängde dessutom lite av tapeten med och när vi började dra i den var den inte direkt motvillig att följa med om man så säger. Ett enda litet ryck så fick man med en hel länga. Man kan säga att tapeten levt lite på övertid.

IMG_9760

Med viss sorg pga den nostalgiska känsla de där tapeterna representerade, bestämde vi oss därför för att dra ner allt och måla väggen vit – i väntan på den ”riktiga” renoveringen då väggarna måste bättras på och bredspacklas. Dessutom åkte den gamla bäddsoffan ut (och brändes på Valborgsbålet, mitt allra bästa sätt att göra mig av med möbler) och nytt matbord och -stolar åkte in. På det stora hela har det blivit riktigt trivsamt nu – och mörkt är det inte heller. Lite större och framför allt tätare fönster hade inte skadat, men det kommer.

Lite bilder från inflyttning och nu, bara som en jämförelse

29 april:

20 maj:

Publicerat i Mörka rummet | Lämna en kommentar

Köket uppackat och klart

Här i Ebbarp slits det på, kan ni tro. Vi är sedan tio dagar boende i det vi kallar paradiset, som dock hittills mest varit en enda stor, kall röra. Vi anlände lördagen den 29 april med två bilar fulla av grejor (två bilar som följts av ett gäng bilar till, kan vi väl säga) och huset var då städat från byggrester och fullt användbart, men förstås märkt av fyra månaders renoveringsarbete och kallt som en isbjörns r*vh*l eftersom våren inte riktigt behagat anlända än. Vi fick börja med att sanera från byggdamm och diverse annat, innan vi ens kunde fundera på att möblera och göra fint.

Sedan dess har vi fixat och trixat i stort sett dygnet runt, förutom ett par (för få!) sömntimmar och lite lönearbete då och då. Det är svårt att på förhand ta in hur mycket jobb det är med en flytt, även om man någonstans förstår det, vis av erfarenhet. Men det är ändå mer än man trodde. Och än värre är det förstås när man flyttar in i ett renoveringsobjekt med noll förvaringsmöjligheter, där man litegrann får börja om från början. Men det går framåt, det gör det. Om än med små små mussteg.

Det vi hunnit längst med är köket. Det är i stort sett klart så som det ska se ut nu ett tag framöver, men så var det inte heller så farligt mycket arbete med det förutom uppackning, när rummet väl var städat. Det finns ju inte plats för några möbler och ytskikten (förutom det nya innertaket) är intakta. Men oavsett arbetsinsatsen är vi väldigt nöjda. Det är inte alltid vi är överens om inredning i familjen 2xH, men att ett arbetskök ska vara präglat av att dess invånare älskar att laga mat har vi aldrig behövt diskutera. Därför: smockade öppna hyllor och charmigt rörigt. Det är i alla fall vad vi strävar efter.

Såhär såg det ut under och precis efter renovering:

…och vi ska inte glömma hur det såg ut för bara något år sedan:

Och NU! Nu ser det ut såhär:

Fler rum lär följa här på bloggen, men det tillkommer ständigt kartonger och annat mög som rör till intrycken. Vi är inte riktigt klara någonstans mer än i köket, så ni får troget vänta på rapporter.

Publicerat i Kök | 1 kommentar

Bilder från renoveringen, fas 7 (finish pt 2)

Det är klart nu. Det känns nästan ofattbart. Imorgon flyttar vi. Jag sitter här i soffan i det som varit mitt hem de senaste fem åren, på skänken flämtar lågan i det sista stearinljuset som får nöjet att lysa upp min tillvaro här. Jag funderar lite på hur jag haft det detta halva decennium, vilka människor som passerat förbi, vad som sagt och känts och sjungits. På många sätt har det varit de bästa fem åren i mitt liv, även om konkurrensen är mördande. Det var här jag blev jag, till fulländning. Jag har aldrig varit mer jag, än de senaste fem åren. Det är kanske större än allt ändå.

Efter en tur till IKEA denna fredagskväll, köpte jag en pizza med hem. Från Domino’s, nykomlingen i vår förort. Medan jag sakta tuggade på den alldeles ljuvliga första biten frasig deg med stark salami och jalapeno, tänkte jag på de inledande dagarna här i lägenheten, när jag hade fullt fokus på att bli klar med uppackning och möblering. Jag åt just pizza (och annan snabbmat), lagade ingenting trots att jag längtat efter ett riktigt kök, jag bara fixade och trixade halva nätterna igenom. Sov knappt en blund. Jag var så ivrig att skapa mig ett liv här. Det liv jag hade väntat på.

Att flytta föder tankar och minnen – och viss del av dem smärtar. Människor och djur som inte längre finns med mig. Jag har lätt att gråta och lätt att känna vemod – uppbrott och avsked är inte min bästa gren.

Men det är egentligen en annan blogg, vid ett annat tillfälle. Detta är en Ebbarpsblogg, en blogg om framtiden, om drömmen, vägen dit och förbi.

Vi var uppe idag med lite lådor och kassar eftersom bilarna inte räcker till imorgon – och förutom att elektrikern var på plats för att lägga en sista hand vid sina delar, var allt faktiskt klart. Runtomkring huset är det katastrof, bråte och virke överallt, och gräsmattan har blivit en jordåker. Men inomhus… alltså det är klart. Det är banne mig svårt att fatta. Helt klart! Eller inflyttningsbart i alla fall.

Trappan har fått ett räcke, toaletten har fått en toalett och en vask och ett skåp, ovanvåningen har tömts på verktyg och rester från diverse material och dra mig baklänges, men har vi inte fått både fönsterbrädor, element och nya rör också. Det är klart! Lyckan!

Sovrummet har ni sett förut, men nu ser man utsikten också utan en byggställning i vägen. Här ska bäras upp säng och monteras byråer och sättas upp rullgardin, och så småningom ska det in skjutdörrar och platsbyggd garderob och förstås tapeter också, men redan nu älskar jag detta rum. Utsikten mot trädgården är ljuvlig och ljuset också. Det kommer att kännas superkonstigt att lägga sig för att sova i detta rum imorgon. I vår säng. I vårt sovrum. På vinden i Tjörnarp. Så många nivåer på konstigheterna.

Allrummet, nu helt rensat och med golv överallt. Och trappa! Det känns väldigt märkligt att hela vinden för bara ett halvår sedan var en läskig råvind med en massa bråte. Det känns liksom så självklart att det ska se ut som nu, klart det måste varit så alltid?

Men det har det inte.

Och finare ska det bli. Det är inte klokt detta, men nu kör vi. Multipla operationer uppfräschning coming up. Återkommer efterhand här.

Förortstanten blir bondmora!

Publicerat i Vindsprojekt 16-17 | 1 kommentar

Om fyra dagar börjar drömmen

På lördag flyttar vi till landet. Och inte till vilket land som helst: min barndoms paradis, min farmors mest älskade plats på jorden. Det är liksom lite overkligt alltihop. När jag går hemma och packar lådor så att svetten lackar, försöker jag föreställa mig hur det blir att se mina saker, sådant där jag använder till vardags, i Tjörnarp. Även efter farmors bortgång har Tjörnarp till stora delar varit hennes, i alla fall inomhus. Samma tallrikar, samma glas, samma pryttlar, samma tavlor. Nu ska vi skapa något nytt. Inte nödvändigtvis genom att slänga ut allt gammalt såklart, men ändå. Det blir något annat. Det blir mitt liv, inte bara mitt besök. Bara att ha ett sovrum och en säng som inte är en bäddsoffa och mina favoritmuggar till morgonkaffet blir en omställning.

Till en början kommer ju mycket att vara oerhört provisoriskt. Både för att vi har saker (framför allt möbler och servis) kvar i lägenheten tills den är såld och för att nästan alla rum på bottenvåningen behöver fixas till (plus en del detaljer uppe). Dessutom kommer vi inte att ha all förvaring på plats från början, vi får fylla på efterhand. Det innebär att den där ombonade, hemtrevliga känslan man får när man städat hemma och allt är i ordning, inte kommer att infinna sig på länge. Det kommer att stå flyttkartonger längs väggarna, köksmaskiner på golvet, kläder i högar lite överallt. Vi har förberett oss på det, att vi måste ha tålamod. Förändring kommer att ske, i sinom tid. Det är också en liten del av nöjet, detta att se ett hem växa fram över tid. Att inte ha allt fix und fertig redan från start. Måhända kommer jag att ändra denna uppfattning om ett par månader, men jag får återkomma i så fall…

Även utomhus har vi planer, förstås. Det är ju ändå längtan till naturen, växterna och djuren, som lagt grunden till denna flytt. I år blir det lite som det blir med odlingarna, men den kalla våren har i alla fall spelat mitt samvete lite i händerna. Om jag sått för någon helg sedan som jag ville och borde, hade risken varit stor att mycket frusit bort senaste veckan. Det tröstar lite. Sedan har jag också insett att denna säsong blir långtifrån perfekt. Möjligheterna att förodla hemma har inte varit de bästa, det har varit superstressigt på många olika plan, vi har levt i två kaosartade hem och kommer att leva i halvkaos även framöver. Dessutom är ekonomin något ansträngd efter det stora renoveringsprojektet. Men jag vill ändå utöka redan i år, om inte annat så för att förbereda inför nästa säsong. För då, kan ni tro. Då blir blir det åka av.

Redan i år kommer jag således att skapa ett nytt odlingsområde vid sidan om fjolårets nykomling uppe på ängen. Denna gång dock inte med makadam, snajdigt kastanjestaket och egenbyggda långa lådor, utan med träflis och pallkragar på rad. Jorden tänker jag bygga långsiktigt av egen kompost, så mycket jag kan. Och som avgränsare funderar jag på någon form av häck. Vi får se! När jag inte har tidspress blir möjligheterna större att göra precis som jag vill, det är på sitt sätt lite befriande. Ska bli superkul att dona med detta under sommaren. Ytan finns, allt handlar om tid, kraft och pengar. Och tid har vi ju precis skaffat oss massor av – långsiktighet är GREJEN. Och billigt blir det med, när man kan unna sig att inte stressa.

På samma tema tänkte jag faktiskt ge mig på att odla lite på friland också, med täckodling. Jag ska följa Sara Bäckmos instruktionerSkillnadens trädgård, så att jag kan odla potatis redan i år och ha fullt odlingsduglig jord till nästa säsong – utan att köpa mer än en säck jord eller två. Magiskt. Och spännande.

Jag lockas överhuvudtaget oerhört av tanken på olika typer av trädgårdar i mitt odlande, som ser lite olika ut. Pallkragar, längre lådor, friland, högt och lågt. Häckar och staket, sittplatser och fruktträd, färger och grönska. Det ställer till det lite med växtföljden att ge helt olika förutsättningar eftersom olika grödor passar bäst i olika typer av miljö, men jag ska nog klura ut en lösning. För mig är detta en stor del av drivkraften i denna flytt: de oändliga möjligheterna och klurandet på vad som blir bäst för just oss. Chansen att få drömma och skapa. Vissa saker blir bra, andra inte, somligt blir inte av alls. Men drömmen i sig är så mycket värd, den är mitt bränsle när solen tappar i kraft.

Till nästa år hoppas jag, förutom nämnda projekt, också ha ett tunnelväxthus på plats i februari-mars. Jag tänker nämligen önska mig hjälp till detta i 40-årspresent (FYRTIO? VAFALLS?). För att kunna odla tidigt och odla mer behöver jag den typen av miljö och då är tunnelväxthus klart billigast och mest praktiskt. Sedan drömmer vi ju också om ett riktigt växthus, med murad grund och tegelgolv och kanske en sprakande kamin. Ett sådant man kan sitta i under regniga kvällar eller stormiga söndagar. Men det är liksom en annan prisklass på det.

Jag tror att nyckeln för de mer kortsiktiga planerna (utökad odlingsmark i olika former) är kompost, vattning och goda relationer till folket runtomkring oss. Jag kommer att behöva både stallgödsel och ensilage som jordförbättrare och gödning och hoppas jag kan tigga till mig lite från någon av bönderna i trakten. Dessutom behöver jag pallkragar, spån och grävhjälp, men här har jag grannar på närmare håll som jag hoppas kunna muta med en och annan Irish Coffee. När det gäller kompost, tänker jag mig att både använda mig av bokashi (detta är redan påbörjat i lägenheten och det är bara till att fylla på efterhand), vanlig trädgårdskompost och en blandkompost. Plus då täckodling. Nackdelen med både vanlig kompost och täckodling är förstås att sniglarna kommer att gilla det lika mycket som jag, men jag har lite ny input även kring detta och kan dessutom ha bättre koll varje dag nu när vi bor på plats och inte lämnar allt vind för våg större delen av tiden.

Så, är vi redo att skaffa oss lite jord under naglarna och göra verklighet av drömmarna? Jajemän. Om fyra dagar börjar mitt livs resa och jag har den stora kärleken vid min sida. Nu kör vi bara!

Publicerat i Framtid, Lantliv, Planer | 1 kommentar

Mörka rummet och hallen, status

Det är inte bara vinden som påverkas av den omfattande renoveringsresa vi nu gett oss in på. Nästan alla rum har ju fått nytt innertak och bjälkar befriade från 70(?)-talsgips, med den högst väntade effekten att samtliga också på något sätt behöver fräschas upp i övrigt. Puts har trillat från väggarna, tapeterna hänger och slänger och innerväggarna sluter inte tätt mot det nya taket. Dessutom är inte takpanelen målad än och bjälkarna är fortfarande obehandlade. Så det återstår ju en del, om man säger. Vi får ta det steg för steg, när krafter och tillgångar tillåter.

Om vi lämnar kök och det lilla rummet i anslutning till det (”Södergatan”) därhän så länge, har det i alla fall hänt lite i de andra två rummen. I ”mörka rummet” (vi måste verkligen döpa om rummen vad det lider…) har vi dragit ner alla tapeter, vilket var en enkel match eftersom det bara var till att ta tag i toppen av en längd och dra neråt. Tapeten hade knappt kontaktyta med väggen längre, på sina ställen hölls den uppe endast med hjälp av häftstift och nubb. Det var litegrann en fråga om pest eller kolera att ha kvar eller ta bort tapeter, men till slut hade de fått ryka i alla fall så lika bra att ta tag i det medan rummet var tomt, tänkte vi. På den vägg som inte syns på bilderna ska vi ha bokhyllor så småningom (dvs när lägenheten är såld och vi har en herrans massa böcker att placera), då blir det inte fullt lika illa. Men alltså, självklart behöver vi göra vid här. Ganska snart.

Och så var det hallen. Här har vi verkligen tagit i när vi nu hade chansen. Tidigare bestod ingången från framsidan av en pyttetambur på kanske två kvadratmater, med dörrar i alla väggar och ingenstans där man kunde hänga jackor eller sätta skor. Bakom tamburen fanns en ungefär lika stor klädkammare som var överfull av skräp och sådant vi tagit upp till Tjörnarp när vi tömde farmors lägenhet, dvs totalt meningslös och lite lite fuktdoftande. Tidigare har det antagits att väggen mellan klädkammare och tambur inte gick att ta ner – eller att det i alla fall var ett projekt – men när den synades i sömmarna visade det sig att den endast bestod av reglar och brädor. Det var bara till att såga ner hela tjuttaballongen. Så nu har vi en mycket bättre hall rent ytmässigt, där vi kan ha skoställ och en byrå eller skänk och avställningsytor och krokar för jackor och kanske en spegel.

Men det ska erkännas att det är en bit kvar tills den är vacker. Den gamla klädkammaren är målad helt i gult, förutom betonggolvet som är grått. Tamburen har tapeter som såg sin bästa tid för 25 år sedan och när vi tog bort de gamla spilbitarna från en brun linoleummatta som låg ihoppusslade som mosaik på golvet, stannade limmet man använt kvar på betongen. Så det golvet är liksom lite spräckligt rött. När de två världarna mötas uppstår… atonal musik. Här behöver vi verkligen fixa till, men samtidigt är det knappast prio jämfört med annat. Dock har vi en klar tanke om vad vi vill och har redan köpt golv eftersom det var halva priset och man måste passa på.

Publicerat i Hall, Mörka rummet | 2 kommentarer

Bilder från renoveringen, fas 6 (sovrummet)

Ja, vet ni vad. Det går inte snabbt det här, men med små pyttesteg tar vi oss i alla fall närmare ett färdigt hem. Så färdigt det nu blir… Nu i påskhelgen var det tänkt att vi i alla fall skulle kunna slutstäda bort allt damm och flis från själva renoveringen och börja möblera, men tyvärr är vi minst ett par veckor försenade med bygget så vi fick istället göra det vi kunde. Dvs sopa. Så att lungorna sotades igen. Och bära bort spill. Byggdamm byggdamm byggdamm precis överallt i hela huset, rester av kablar och spik och skruvar och gipsskivor och pärlspont och panel och jag vet inte vad. Totalt kaos.

Till slut lyckades vi i alla fall tömma sovrummet såpass att ett färdigt resultat kunde skönjas. Och det blir så fint! Tapet kommer vi att vänta lite med för att känna in vad vi vill ha, men det är ju egentligen bara gavel och vägg mot allrum/toalett som ska tapetseras. Resten är takpanel och golv, som är mer eller mindre vita. Vi körde till slut vitoljat trägolv i både sovrum och allrum, helt enligt mall 1A visserligen men det är viktigt att rummen blir så ljusa som möjligt med tanke på att vi bara har fönster i gavlarna. Sovrummet är faktiskt husets absolut ljusaste rum: stort fönster i söder och vita (ish) ytskikt. Så nöjd! Förutom tapet och möbler (förstås) ska här så småningom också in skjutdörrar till den garderob som ska löpa längs ena långsidan (där de provisoriska klädstängerna står nu).

img_0790

img_0788

Förtydligande: det ska inte vara någon tv i sovrummet, hujedamej! Den står bara i tillfälligt förvar.

img_0789

En detalj vi faktiskt inte tänkte mycket på från början, är att skorstenen alstrar en del värme när man eldar på nedre plan. Inte så att det värmer ett helt rum, men litegrann. Tillsammans med isoleringen räckte det nästan för att få dräglig temperatur i sovrummet trots att det var nollgradigt ute.

I övrigt: även allrummet har blivit med golv och trappan har fått en spaljé på ovanvåningen. Men det är en del kvar att göra: lister i allrummet, avlopp, toalett, el och en liten grej i köket. Plus städning och byggställningar och en del annan finish. Allrummet var ett totalt kaos liksom nedre plan (”vedboden”), vi fick ägna rätt mycket tid åt att städa ut och skapa en känsla av ett hem som är redo att flyttas in i. För om två veckor händer det, då blir vi lantisar på riktigt. Just nu känns det lite lite orimligt, lite läskigt och samtidigt så in i bänken pirrigt och fantastiskt.

Publicerat i Vindsprojekt 16-17 | Lämna en kommentar

Bilder från renoveringen, fas 5 (finish pt 2)

När jag berättade för pappa någon gång i vintras att en ny trappa skulle ingå i den planerade renoveringen, höll han på att få dåndimpen. ”Ska ni BYTA UT trappan?”, undrade han upprört och nästan förnärmat. Jag var lite oförstående först, eftersom den trappa som fanns tidigare mest bara var en något stabilare stege – men sedan förstod jag att han tolkat det som att vi skulle byta ut stentrappan på framsidan, dvs utomhustrappan till entrén. Och det vore ju galenskap. En riktig trappa till vinden, tyckte pappa dock lät mer rimligt, när chocken väl lagt sig.

Och nu är den här, trappan till vinden. Det känns nästan osannolikt, en trappa i Tjörnarp! Men oj, vad fin den är. Just nu omgiven av bråte och byggdamm och smuts och dessutom lite inträngd i en hörna, men när den i framtiden får bättre omgivande miljö kommer den att smälta in så himla fint i huset. Vi kommer sannolikt att sätta en spaljé också lite senare i sommar, men först måste alla möbler som ska bäras upp på ovanvåningen få fritt svängrum.

Hörrni, nu börjar det verkligen arta sig det här. Längtar så efter att få städa och möblera och flytta in. Och sedan ta hand om detaljerna. Det kommer att bli en underbar vår och sommar det här! Och höst och vinter och… ja, ni fattar.

 

Publicerat i Vindsprojekt 16-17 | Lämna en kommentar